konsert!
liite dåligt med uppdatering nu känner jag, men för att vara ärlig så har det varit så stressigt de två sista dagarna att jag knapppt kommer ihåg vad jag har gjort.
i fredags så fick jag reda på att jag skulle vara konfrencier på vär konsert som vi hade igår (lördag) blev något irriterad på en person och började stressa eftersom det inte fanns något manus. så anna satt och skrev länge, länge... men det blev ju ändå ganska hyfsat manus.
lördagen, konsertdagen, började för min del klockan 7 då jag kände att jag ville ta en lång härlig dusch för att slappna av lite innan jag skulle gå ner till ritz. därefter var det till att packa lite klädombyten och skor. 9.00 samlandes vi och hade en gemensam uppsjungning och sedan satte karusellen igång. som tur var tänkte charlotta (en av ensemblelärarna) att hon kunde hjälpa mig lite som konfrenciere, så vi satte oss nästan direkt efter uppsjungningen och började klura på vem som skulle säga vad. under tiden var det full rulle uppe på scen hela tiden, med band som soundcheckade, elgitarrer som stämdes och mickar som riggades. jag och charlotta kom på att vi skulle ha blommor i håret så att folk skulle se att vi var konfrencierer ordentligt, så vi sprang en snabbis och köpte det. mat blev det inte så mycket av för min del under dagen, eftersom jag inte kan äta när jag är det minsta stressad. och stressad ka man säga att jag var. matilda började nästan undra om jag skulle kollapsa tror jag... men det blev lite fisk och potatis innan jag gick upp och repade lite på scen med mina kära klasskamrater. jag skulle spela solo och på repet gick det verkligen fruktansvärt dåligt, menmen det var nog för att jag var stressad.. charlotta och jag satte oss och övade det sista vi skulle säga innan genrepet ( vilket betyder att vi hade suttit och fått ihop ett manus på ca 2.5 - 3 timmar ^^ ) genrepet gick väl ganska bra, det mesta flöt ganska bra och sen när det var dags att gå på scen så kände jag bara hur lugnet spred sig. det var verkligen som en uppenbarelse för mej. mina tankar var ungefär "att nu har vi gjort så gott vi har kunnat och bättre kan man inte göra, så om publiken inte är nöjd efteråt så är jag nöjd med mej själv iaf!" och det var en sån underbar känsla vekligen. hoppas bara att jag kan fortsätta känna så inför konserter framöver..
men det gick bra iaf, mitt solo på marit bergman-låten satt fläckfritt och publiken gillade att jag och charlotta drog upp dom så att dom fick dansa lite på blame it on the boogie. dock avslutade vi nog med fel låt, men det är inget att göra åt. jag är nöjd och det är det viktigaste.
i fredags så fick jag reda på att jag skulle vara konfrencier på vär konsert som vi hade igår (lördag) blev något irriterad på en person och började stressa eftersom det inte fanns något manus. så anna satt och skrev länge, länge... men det blev ju ändå ganska hyfsat manus.
lördagen, konsertdagen, började för min del klockan 7 då jag kände att jag ville ta en lång härlig dusch för att slappna av lite innan jag skulle gå ner till ritz. därefter var det till att packa lite klädombyten och skor. 9.00 samlandes vi och hade en gemensam uppsjungning och sedan satte karusellen igång. som tur var tänkte charlotta (en av ensemblelärarna) att hon kunde hjälpa mig lite som konfrenciere, så vi satte oss nästan direkt efter uppsjungningen och började klura på vem som skulle säga vad. under tiden var det full rulle uppe på scen hela tiden, med band som soundcheckade, elgitarrer som stämdes och mickar som riggades. jag och charlotta kom på att vi skulle ha blommor i håret så att folk skulle se att vi var konfrencierer ordentligt, så vi sprang en snabbis och köpte det. mat blev det inte så mycket av för min del under dagen, eftersom jag inte kan äta när jag är det minsta stressad. och stressad ka man säga att jag var. matilda började nästan undra om jag skulle kollapsa tror jag... men det blev lite fisk och potatis innan jag gick upp och repade lite på scen med mina kära klasskamrater. jag skulle spela solo och på repet gick det verkligen fruktansvärt dåligt, menmen det var nog för att jag var stressad.. charlotta och jag satte oss och övade det sista vi skulle säga innan genrepet ( vilket betyder att vi hade suttit och fått ihop ett manus på ca 2.5 - 3 timmar ^^ ) genrepet gick väl ganska bra, det mesta flöt ganska bra och sen när det var dags att gå på scen så kände jag bara hur lugnet spred sig. det var verkligen som en uppenbarelse för mej. mina tankar var ungefär "att nu har vi gjort så gott vi har kunnat och bättre kan man inte göra, så om publiken inte är nöjd efteråt så är jag nöjd med mej själv iaf!" och det var en sån underbar känsla vekligen. hoppas bara att jag kan fortsätta känna så inför konserter framöver..
men det gick bra iaf, mitt solo på marit bergman-låten satt fläckfritt och publiken gillade att jag och charlotta drog upp dom så att dom fick dansa lite på blame it on the boogie. dock avslutade vi nog med fel låt, men det är inget att göra åt. jag är nöjd och det är det viktigaste.
Kommentarer
Trackback