jaha, då var man sjukanmäld då. är jätteseg i huvudet och näsan rinner som niagarafallen, så ingen skola för mej idag. ska ta och ringa till matilda sen innan hon går hemifrån och fråga om inte hon kan ta med nästa box av Sex and the City åt mej så jag kan ligga och vara sjuk till det.. det gjorde jag ju sist jag var sjuk på sportlovet, så jag får väl göra en trend av det. jag har även en lite speciell egen trend när jag är sjuk. jag tittar alltid på Mannen som kunde tala med hästar. jag vet att det är värsta snyftarfilmen och den går nästan i stil med Titanic ibland tycker jag, men det är alltid den jag tittar på först när jag är sjuk. och jag blir aldrig trött på den heller. dock gråter jag inte till slutscenen längre, som jag gjorde de10 första gångerna jag såg den, men jag tycker så mycket om den att jag faktiskt inte bryr mej så mycket om det. vissa filmer är det ju nästan självklart att man gråter, Titanic (såklart), Lilla huset på prärien och Björnbröder. jo, faktiskt, Björnbröder är en film där jag aldrig kan hålla mej utan alltid börjar gråta när Kenai berättar för Koda att det var han som dödade hans mamma, sen börjar Björn Skifs sjunga (om jag bara gått en annan väg... det finns ingenting som ändra redan tagna steg...) och sen är det helt kört för mej. tror aldrig jag har sett hela den scenen helt klart pga av alla tårar.
men nu ska jag dra igång Mannen som kunde tala med hästar,

ha en frisk dag // anna