vaknade med en olustig känsla i kroppen i morse när klockan ringde, ville bara ligga kvar, somna om och strunta i skolan hela dagen. men det är egentligen mot mina principer att stanna hemma för att man inte orkar, så det var bara att släpa sig upp och duscha. dock rann inte den hemska känslan ner i avloppet, tyvärr, utan den satt kvar hela dagen i princip. kunde inte riktigt sätta fingret på vad det var heller, förutom att det var något som satt i sen igår kväll. men sen kom jag på att det var den sista och ville åter igen bara gå och lägga mej nånstans där det var mörkt och tyst. men det är sånt man ändå inte kan visa ut på nått sätt. tycker bara det blir omständigt när man visar det och alla bara frågar vad det är som har hänt och så kan man ändå inte svara på det för man vet inte själv och ja, bara omständigt.

som tur var blev det lite bättre med lite flöjt och tankarna på annat håll ett tag. konstigt att man kan påverkas så av musik egentligen. man får spela av sig lite och sen mår man lite bättre än innan. uppe på det så blev det en singer/songwriter-konsert på ingesundspuben. sen att man har underbara vänner gör så mycket. att de bara finns där gör så underbart mycket. jag älskar dem allihop!<3